Från TV-soffan till Vasaloppet


Vet inte hur många gånger jag stigit upp, gjort lyxfrukost, haft på Tv:n kl 7.55 för att se Vasaloppsstarten och följt vänner och släktingar via appen. Andra gånger har jag hejat fram brorsan längs med olika vätskekontroller. Eller stått längs med målrakan och klappat för skidåkare som gör sina sista stavtag innan de passerar skylten I Fäders spår – för framtids segrar.

Hur är det att stå i starten i folkhavet och veta att idag ska jag göra 9 mil? Hur är första backen? Hur branta är Risbergsbackarna? Hur jobbiga är Lundbäcksbackarna? Hur är det att ta de där sista stavtagen innan målgång?
Jag är ingen skidåkare. Jag gillar löpning, marathon och traillopp. Åkte skidor fram till gymnasiet men av flera anledningar lade jag av. Sedan började några vänner åka tjejvasan. Jag hängde motvilligt på. Gjorde paus och kom tillbaka. En av tjejerna bestämde sig för att åka hela distansen och gjorde det med bravur. Efter vasaåket 30 förra året under pandemin kom den inte helt oväntade frågan, ska du inte hänga på? Ja som du vet finns det några obesvarade frågor, så varför inte? Tiden är kanske inne nu. Det är Vasaloppet eller inget lopp för min del. Öppet spår är inte det riktiga loppet. Även om det säkerligen är ett bra lopp och är lättare att göra sig själv rättvis utan proppen i första backen. Jag anmälde mig.
Hur förbereder man sig för vasaloppet? Ja det borde vara ganska lätt att hitta information på nätet tänkte jag. Men nej, några bra träningsupplägg fanns inte att hitta. Eller de som finns får man antingen betala en skidtränare flera tusen för eller andra väldigt enkla som ganska lätt hittas ger råd som träna några timmar åt gången. Tack för den Sherlock! Frågade runt bland vänner som åker skidor. Men de ligger på helt andra nivåer och deras träning går inte att jämföra med en nybörjare som inte vill köpa rullskidor.

Lånade ett gäng böcker och läste på om valla. Insåg att den delen lägger jag inte tid på. Dags att köpa skinsskidor. Det finns en uppsjö av olika nivåer. Helt klart värt att läsa på innan du går till en butik. Bästa butikerna finns dock på nätet. Men efter att en vän klickat hem fel skidor köpte jag ett par i en av de lokala butikerna. De är inte vallningsfria. Men ger hyggligt glid och fäste de flesta dagar, om det inte är nysnö eller alltför mycket töväder och de funkar bäst efter en startsträcka på 16 mil. Min plan var att träna på skinsskidor för att slippa vallatiden och köra tävlingarna på riktiga skidor. Det är så jag ännu benämner de olika paren.
I december körde jag igång på snö för första gången för säsongen. En 300 metersslinga. Det gick så där. Springer snabbare än jag åker. Men någonstans ska man börja. Nöter på ett tag de kommande dagarna men stukar foten. Tejpar och försöker åka. Får anpassa åkstilen efter vad foten klarar av. Tejpar den vissa gånger. Försöker lista ut hur mycket och långt långpassen behöver vara för att klara loppet. Någon skriver 10 mil är minimum. Det ter sig naturligt att det är bra att ha åkt mer än loppet i sig. Några säger minst 40 mil. Det känns ouppnåeligt. Gnetar på i all möjliga konstiga väder och underlag. Tar sikte på 20 mil och några långpass över 3 timmar.


Anmäler mig till Engelbrektsloppet 45, pga vädret blir det en slinga på 15 km över tre varv. Körde glidvalla från lokala sportbutiken. Fick skjuts av snälla föräldrar och oväntat hejarop av fd kommunkollega längs spåret. Tyvärr valde arrangörerna att köra Kristinaloppet, Engelbrektsloppet 30 och 45 med starter efter varandra. Det blev trångt och jag hade spår inte ens första varvet. Det blev till att staka. Så länge har jag aldrig stakat. Men det var bara att åka. Körde med löparväst och vätskeblåsa med isolerad slang. Utan den hade jag inte orkat ta mig i mål. Riktigt tungt lopp och det längsta jag åkt på längdskidor. Inför upploppet satte jag ändå in en fartökning. I mål kom en kille fram och berömde mig för spurten. Jag tackade honom likväl funktionärerna i mål. Om vasaloppet har liknande före kommer det bli ett tungt lopp. Men förvånansvärt pigg dagen efter. Men en armbåge började göra ont. Inte så konstigt med tanke på ny teknik och ovanan att staka.
Gick en teknikkurs med Aktivt uteliv. Har gått den en gång tidigare men efter det gjorde jag uppehåll i skidåkningen så den gången hann jag aldrig träna in tekniken efter kursen. Alltid bra med upprepning och tips. En annan deltagare skulle också åka vasaloppet för första gången. Vi hade båda övervägande problem nedför medan övriga deltagare slängde sig ut. Racefox appen som jag köpt tillgång till skrek mest om dålig teknik och alltför höga värden. Gav väldigt få insikter och inte värt pengarna. En sak var rolig med appen, den har ett eget testlopp som hejar fram en på ett riktigt bra sätt. Det gjorde två roliga fartpass. Staktestet har en bra grundtanke men konstsnöspår är sällan raka och utan backar så svårt att få till bra och jämförbara testtillfällen.



Jag försöker testa olika tekniker som att våga åka i nerförsbackar och ha bra teknik uppför. Går klart bättre med skinsskidor som har bra fäste. Inser att jag måste åka lite med vanliga skidorna. Det är ju lite annan teknik. Inser att det är klart bättre glid och det blir lite roligare att åka. Tittar på otaliga youtube-klipp. Finner till slut att Gunde Svans preem-filmer ger bra tips. Stephan på glid är ett program som jag följer och så klart Clara Henrys revanschen med Mattias Svahn. De ger insikt i hur de kämpar, vad och hur de tränar. Jag försöker ligga lite före deras träning och kör en hel del rygg, mage och armträning.

Tjejvasan blir en fin historia
Riktigt fint väder, lite kyligt men aningen sämre glid än året innan. I år har jag valt att valla hos Vasasvahn. På kvällen innan start diskuterar jag teknik med tjejen som verkligen blivit en skidåkare. Hon ger mig tips för stakning. Så jag bestämmer mig för att försöka köra på rätt sätt, med hällyft.
Mina två vänner som är i samma startled och jag var på plats först och fick skidorna i främsta position. Vi går och värmer oss och glömmer lite bort tiden. Inser med 10 minuter kvar att det är dags att springa till starten. Vi hinner precis spänna fast pjäxorna och stoppa in överdragskläderna i påsarna när det är dags för startskottet. Är uppvärmd efter ruschen till start så jag bestämmer mig för att köra på för att inte bli alltför omåkt. Tappar snabbt bort mina vänner. Jag sprintar upp för backar som jag året innan haft bakhalt. Testar stakning med rätt teknik och efter bara några tag får jag in snitseln och får upp farten. Åker efter knappt 15 minuter ikapp startledet innan. Dricker i någon vätskestation. Trycker en energibar per timme. Tappar pappret och backar för att ta upp skräpet. Fångar den och kör vidare. Här ska inte lämnas något skräp. Ser och känner under skidorna gelsförpackningar under vissa sträckor. Riktigt tråkigt. Kör ikapp ytterligare ett startled. Här ligger jag i resterande del av loppet. Minns två backar efter 13 km till 15 km som var riktigt sönderplogade första tjejvasan jag åkte. Det var kaos. Många valde att ta av sig skidorna. Vakter hade flaggor och viftade när man fick åka. Denna gång fanns det spår och jag hann knapp fundera på dem innan de var förbi. Inser att det för första gången på många år som jag tycker det är kul att åka skidor. Kanske var det för att vallningen var bra. Målrakan kommer och jag ökar som vanligt. Åker närmare 20 minuter snabbare än jag själv trodde innan start. Armbågen känns nu även när jag inte tränar så vilar mig i form och försöker köra rehab för foten och armbågarna. Racefox-appen ville ha extra betalt för att ge djupare insikter hur loppet gått. Riktigt dåligt tycker jag när man köpt en prenumeration.



Vasaloppet
Får åter skjuts av föräldrarna. Brorsan tipsar om boende som vi bokar. Kommer upp på lördagen, hämtar ut nummerlappar och lämnar in skidorna för vallning. Vi bor i sovsalar 3 km från starten. Äter middag med en av de äldsta veteranernas fru. Trevligt samtal. Sedan är de dags att krypa till kojas. Jag lyckas förvånansvärt nog få flera timmars sömn trots över 20 personer i samma sal där flera snarkar. Frukosten öppnar kl 3.30 och startfållan kl 5.00. Bussen till start skulle anlända kl 6.00. Så där bestämmer jag mig för att gå till starten utan att hitta men tänker att det inte kan vara så svårt. Har ingen pannlampa eller reflexväst men det får gå ändå. Stjärnorna lyser. Hinner ikapp ett annat gäng som också går så får haka på med deras lampor. Folk hetsar och springer trots att klockan är omkring 4.30 och ingen startfålla har öppnats. Denna gång valde jag Ottssons valla. Så går och hämtar skidorna och lägger dem i startfållan strax efter att den öppnat. Jag får en hyggligt bra plats och memorerar vart jag står trots avsaknad av spår i sista startled. Ser att andra varit påhittiga, några har markerat sina skidor med blinkade lampor, andra med plastpåsar. Jag lämnar övernattningsväska som jag burit med mig till lastbilarna. Tar på mig pjäxorna, i den tidiga och kyliga morgonen spänner jag åt dem lite fel. Sedan är det bara att försöka fördriva tid. Det är kallt. Klart kallare än vad de -7 grader de tidigare sagt. En del säger att det nog är dubbelt så kallt. Hittar en brasa jag kan värma mig vid. Det är påtagligt tyst. Planerar in ett toabesök så att jag inte ska missa starten. Kön tar omkring 40 minuter. Blir nedkyld och fryser. Försöker springa mig varm men det går inte. Går in startfållan och genomför två officiella uppvärmningar. Tv-sändningen är i gång. Drar av mig överdragskläderna lite för tidigt. I högtalarna säger de då till att inte ta av sig så tidigt. Det är mindre än 10 minuter till start. Vinden blåser rakt igenom skidkläderna. Drar på mig överdragskläderna. Det hjälper inte. Gör allt jag kan för att få upp värme. Mindre än fem minuter till start så nu är det dags. Tänker det här loppet behöver man bara göra en gång i livet. Noterar att personen precis framför mig med den blinkande lampan inte syns till. En kvinna går runt bland spåren och skriker att hon inte vet var sina skidor är…

Startskottet går men längst bak dröjer det någon minut innan något händer. Händerna är frusna. Folk hetsar och ska om. När jag kommer fram strax efter startlinjen ligger det stavspetsar och stavar. Ser ut som ett slagfält. Och vi är fler som undrar vad som egentligen hänt. Första backen närmar sig och jag hamnar allt längre ut. Det är tvärstopp men folk ska om, knuffas och kliver på andras skidor. En åskådare berättar att till och med skidor har brutits av. Nu skakar jag av sköld. En herre ska om mig det är kanske 15 cm mellan mig och en gran. Jodå han lyckades trycka sig emellan. Kommer uppför den värsta branten som man ser på TV. Det många inte tänker på att backen fortsätter i 3 kilometer. Kampen att trycka sig förbi fortsätter hela tiden. En kvinna vill om mig men hejdar sig och frågar hur lång är backen? Jag svarar och hon lugnar ner sig. Det flödar på. De tre kilometrarna tar över 60 minuter för mig. Ändå tyckte jag att jag rörde mig framåt till skillnad från en del andra.


Därefter släpper det och man kan åka skidor. Men hetsen, de dåliga omkörningarna och glåporden mellan åkare som vill fram till de som åker lite saktare fortsätter till mil 4. Sedan börjar nog en del bli lite trötta. Det är tyst i spåren, några åker i par och tyvärr gärna i bredd och de pratar med varandra.
Solen skiner över myrarna, de långa raderna av skidåkare syns bakåt och framåt och tar inte slut. Det är svårt att njuta för man vet att det är så långt kvar. Spåren blir sladdriga. Det går inte att staka för alla runt omkring mig diagonalar och jag är inte tillräckligt bra för att kunna lägga energi på att köra om. Det är en blandning av startled. Det dominerande är nog trots allt två startled före mig. Jag kör om veteraner som får starta i startled 5. Strax innan risbergsbackarna kör jag om Clara och Mattias Svahn. Jag följs åt av en kille i guldkläder och en annan man som känns bekant, kan inte komma på vem det är. Backarna i sig är inte så farliga men folk ramlar, och då är det svårt att väja för det är skidåkare i alla spår. I andra backar är spåren bortplogade och snövallar gör att folk ramlar. Så även jag. Åskådare fotograferar. I en av nedförsbackarna är det totalstopp och kaos. Flaggvakter viftar med röda flaggor. Folk är arga för stoppet. Hetsiga herrar kör in i damer som bromsar. Många herrar plockar av sig skidorna och går ner, andra springer sedan är det kö att få på sig skidorna och glida vidare. Jag har snövallar under skidorna. Det är bara att gilla läget och anpassa sig. Ger i alla fall bra fäste i uppförsbackarna. Men klart sämre glid i nedförsbackarna.

I Evertsberg står mina föräldrar med pannkakor och choklad. Jag är slut men kan ju inte bryta bara för att det är tråkigt… Gott med riktig mat efter några energibars. Som vanligt under maraton tar jag korta stopp. Det är bara att kämpa på. Kör om Mattias Svahn som äter semla och vill kränga på andra en semla. Sedan kör de om mig för i Lundbäcksbackarna kör jag åter om Tv-teamet med Mattias och Clara som får många hejarop. Killen som är följeslagare till guldkillen får en förklaring. Åskådarna ropar Heja Stephan. Jag gnetar på, det är nedför i lagom nivå. Energin kommer tillbaka och kroppen återhämtar sig.

I Oxberg hör jag mitt namn. Mina föräldrar stå även där. Kul! Jag nu är det ju bara tjejvasan kvar. Denna sträcka kan jag ju även om den kan upplevas annorlunda när man är trött. De obefintliga spåren gör att tempot saktas ned. Överlag tycks skidåkare vara dåliga på att byta spår för det är ofta då som de ramlar eller åker in i andra skidåkare. Spårmaskinen har varit ute så för plötsligt finns det spår i nedförsbackarna för att sedan vara ospårat. När det är knappt en mil kvar så kommer en spårmaskin och tempot kan åter höjas. Det är bara att hänga på. I sista backen efter Mora skidstadion har åskådare satt upp marschaller och skyltar som hejar fram Clara, Stephan och Aron Andersson.

När sista kilometrarna kommer inser jag att jag är inte alls slut som jag trodde jag skulle vara. Jag försöker öka men det är som sagt svårt med veteraner som gör en fantastisk insats men flera kör i ett lägre tempo än många som står i startleden efter dem. På upploppet trycker jag som vanligt på och helt otroligt ser jag en vän från Mora som hejar på. Jag höjer armarna vid målportalen och så är jag i mål. Det har inte blivit mörkt än och jag har åkt nästan två timmar snabbare än jag hade som målsättning. Brorsan är där och tar emot mig i mål.


Är det dyrt att åka längdskidor? Ja det är en materialsport med ständigt nya kostnadsnivåer. Vilken roll i vasaloppsveckan är roligast? Det är helt klart roligare att stå och heja på i spåret än att fightas i det. Jag har dock inte varit funktionär, men har varit det i andra lopp och det kan vara kul men slitigt. Varför är det sådan kamp i spåret? För att alla vill i mål men allt kan gå fel. Många har investerat tusentalskronor i utrustning, för många slitit i dåliga konstsnöspår och försakat andra saker och sedan kan allt avgöras av temperaturen för dagen, dålig mage, felvallning eller att någon kör in i en och en stav eller skida går av. Hur många mil fick jag ihop? Det blev 40 mil innan Vasaloppet. Hur kändes kroppen dagen efter? Helt ok. Armbågen tog två veckor sedan var den helt ok. Om jag skulle göra om det? Kanske.

Annons

Moderaterna är på västeråsarna sida

Moderaterna i tekniska nämnden har under mandatperioden lagt många förslag som berör hela Västerås.

Våra förslag hittills:

2021

• Tillåt food trucks Vasaparken, Djäkneberget och Fiskartorget

• Ett trevligare och tryggare city

• Trafiksäkerhet Irsta

• Fler åtgärder för att få ordning på elsparkcyklar

• Belysning cykelbanan till Skultuna

• Vackrare utemiljö i Västerås -längs med Mälarens strand och i city

• Hantering av skräp på Saltängsvägen

• Nya innovativa redskap för bekämpning av nedskräpning

• Crowdfunding för upprustning Bruksleden

2020

• Få bukt med felparkerade elsparkcyklar

• Laddstolpar för elbilar

• Skapa långsiktig lösning för spolning av isbanor

• Beställ detaljplan för Norrleden 2-filer i vardera riktning

• Trygga stråk i city

• Rusta upp Bruksleden

• Trygghet i Västerås -belysning i Vasaparken

• Trygghet Öster Mälarstrand – trafikproblem

• Underlätta för resenärer -flerresorskort och utveckling av VL-appen

2019

• Fortsatt ö-trafik i Västerås

• Förenkla för besökare i city -parkeringar

• Stadsnära ängsmark

• Reglering av markvärme

• Tillåt uteservering under vintersäsongen

2018 (oktober till december)

• Fler hundrastgårdar i Västerås

• Gällande saltade fakturor

• Skapa cykelstråk genom city

Och för den som läst hit och undrat varför vi inte gjort något för underhåll av vägar och lagande av potthål så ligger det i vårt budgetalternativ. Där satsade vi 100 miljoner kronor på underhåll av vägar och gator samt 10 miljoner för yttre miljö i budgeten.

En trevlig arbetsstämma 2021

Regn mötte stämmodeltagarna som anlände Helsingborg. Men vad gjorde det när vi fick vara på fina Clarion Sea U. En suverän anläggning på flera plan. God mat, bra logistik och fina rum.

Hela helgen har präglats av optimism och glädje. De västmanländska ombuden var uppdelade på olika utskott. Mikael Andersson Elfgren, Caroline Högström, Johan Erikols, Anna Hård af Segerstad och ersättare Mikael Söderberg. Riksdagsledamöterna Mikael Damsgaard och Åsa Coenraads samt Europaparlamentariker  Jessica Polfjärd var på plats. Bland personalen deltog bland annat Emelie Jaxell, Cassandra Lundgren och Patrik Lockne. Alla representanter som fick var uppe i talarstolen.  

Vi drev bland annat att föreningarna själva ska kunna få bestämma sin medlemsavgift, personlig integritet ska in i idéprogrammet och lägre avgifter för lotskostnader i sjöfarten. Det vi fick igenom var en skrivning om personlig integritet i idéprogrammet. 

Tal i Helsingborg 2021

Mitt inlägg handlade om otryggheten – en av vår tids största frihetsfrågor.

Det var gedigna propositioner som partistyrelsen föreslagit, det var få yrkanden från kammaren och därför uteblev de hårda debatterna. Om än att några reservationer lämnades in av några ombud. 

Med tillförsikt tar vi nu oss valrörelsen.

Redovisning av mitt politiska arbete

Som oppositionsråd tycker jag det är viktigt att regelbundet visa hur jag förvaltar mitt uppdrag.

Jag vill bidra till transparens mellan politiker och väljare. Det räcker inte bara att var fjärde år berätta vad politikern vill göra. Därför summerar jag mina politiska aktiviteter varje år. Det är några exempel på vad jag gjort – den som önskar få en färsk sammanställning rekommenderas att följa mina sociala medier.

Länkar till föregående års redovisningar:

2017 årsrapport

2018 årsrapport

2019 årsrapport

2020 årsrapport

Kort om 2021 (sedvanlig årsrapport kommer i mellandagarna)

Inte helt oväntat har 2021 hitintills varit ännu ett ovanligt politisk år, där verksamhetsbesök fått stå tillbaka eller genomförts digitalt. Nu när restriktionerna har släpps är detta givetvis en prioriterad del i mitt dagliga arbete. Vill du att jag besöker din verksamhet? Ring eller maila mig.

Kan redan nu notera att jag lagt många förslag genom motioner och nämndinitiativ tillsammans med partivänner och samarbetsparti. Brottsförebyggande, underlättande för företagande och anti-nedskräpning är tre områden där förslag lagts.

Kampanjer på stan har under året ersatts av många flygbladsutdelningar bland annat i Västerås, Sala, Hallstahammar, Skinnskatteberg, Fagersta och Arboga.

Projekt – spring i alla motionsspår i Västmanland

Jag är i mål! Jag har sprungit i alla motionsspårsystem i Västmanland.

Det hela började med att jag som friidrottare i tonåren var det ofta terrängtävlingar i olika motionsspår i grannkommunerna. Som student i universitetsstäder så sprang jag där. Som konferensdeltagare har jag passat på att springa i motionsspår eller stadsslingor i aktuell stad. I och med detta föddes tanken att springa alla motionsspår i hemlänet. Men jag gjorde inget mer. Många år senare träffade jag Miranda Kvist och läste hennes inlägg om erövringar av tunnelbanelinjer i Stockholm. Det fick mig att påbörja att springa alla motionsspår i Västerås. Efter det projektet blev det naturligt att nästa mål måste vara att springa alla i motionsspår i Västmanland. Coronapandemin och reserestriktioner och resor och lopp utomlands ställdes in så blev det naturligt att försöka klara dem innan pandemin är över. Samtidigt som jag sett bilder på köer från Björnön har det varit riktigt roligt att ha ett lokalt löpäventyr och på detta sätt komma undan folkmassorna och letat fram de mindre besökta motionsspåren. För de många gånger har jag varit helt ensam eller bara hälsat på en eller ett par personer.

Fortsätt läsa ”Projekt – spring i alla motionsspår i Västmanland”

Motionsspår i Sala

Sala har näst mest motionsspårsområden av länets kommuner, det beror på att varje tätort i kommunen har minst ett spår. De bjuder på stor variation, allt från naturstigar till breda grässpår för skidåkning. Överlag saknas dock information om var man kan parkera. Något som slår mig så här i efterhand är avsaknaden av utegym eller hinderbanor samt att alla utom ett är under milen.

Motionsspår vid Järndammen

Knappt 7 km utanför Sala tätort finns Järndammens motionsspår på 1,2km, 5 km, 6 km och 10 km. Vintertid prepareras spåren för skidåkning och friluftsanläggningen har en värmestuga, ett omklädningsrum med dusch och bastu och som är öppen för allmänheten vintertid lör- och söndag.

Detta är ett mysigt område utanför tätorten där spåren går runt Järndammen. Spåret är hyggligt kuperat, har fin skog och sjön är vacker. Här arrangeras Järndammsloppet av IFK Sala. Hit skulle jag kunna återkomma och springa.

Motionsspår Ökebron-Mellandammen

Detta spårsystem är antagligen det mest välbesökta och här finns ett 5 km spår varav 3 km är elbelyst. Man kan komma hit via ett anslutningsspår från Lärkans sportfält och den är på 1,5 km. Vintertid prepareras spåren för skidåkning och det märks hur spåret är lagt. Jag upplevde att det är lite oklart var man bör kliva på anslutningsspåret från sportfältet men när man väl kommer till spåret så finns en officiell startplats. Några få och mindre utegymsredskap finns.

Från Lärkans sportfält kan man också välja att springa längs med dammarna till Måns Olsstugan. Den leden heter Gröna gången och börjar i centrala Sala (Ekeby dammar), förbi Mellandammen följer sjön Långforsen och går till värdshuset Måns Ols. Som besökare fann jag lederna lite småstökiga att förstå hur de är sammankopplade, även om jag förstod det bättre när jag lämnade området. Väl i spårsystemet hittade jag en ytterligare led, Silvköparen (6,5 km) som går till Silvköparens Camping.

Ökebron-mellandammen

Motionsspåret Bråsta backe

Detta är ett naturspår i kuperad terräng 2,2km. Jag parkerade vid Mariebergsgatan. Det är en backe som man springer runt men också uppför och nedför. Trots sin enkelhet så var det roligt att springa här.

Under tiden jag höll på med projektet så har kommunens hemsida uppdaterats. För i början av året fanns ett naturspår med parkering vid Marielund, vid en vändplan.  Nu står det något om förlängning via en cykelbana från Bråsta backe. Naturspåret i Sörskogen är både roligt och mysigt. Lite som traillöpning började innan många av länets stigar blev upptrampade när corona slog till och mild vinter gjorde att marken inte skyddades av snö eller blev sönderkörda av mountainbikedäck.

Motionsspåret i Broddbo

Motionsspår på 2,2 km i skiftande terräng. Används vintertid för promenader och ett vindskydd fanns. Bättre upplevelse och hade en mer välskött stig än jag trodde på förhand. Här skulle jag kunna åka tillbaka för att åka skidor på vintern.

Motionsspåret i Hedåker

I Hedåker finns ett 1,7km elljusspår som preppas för skidspår på vintern. Knapp till belysning ska finnas även om jag inte såg den. Spåret har en extra sträcka och där finns en backe med. Ett trevligt spår men kanske inte något man behöver ta en extra omväg till.

Motionsspåret i Möklinta

Detta är nog en av länets olustigare motionsspår. För spåret som går runt en skjutbana och varningsskyltar om skjutbanan finns längs med hela spåret. Den är på 1 km med elljus och kan förlängas till 1,5 km. På vintern är det skidspår. Här hade kommunen kunnat göra någon skylt så man vet om någon är på skjutbanan eller inte. Jag för även om det hörs när skott väl avlossas så borde motionären få veta innan om det är säkert att springa här.

Motionsspåret i Ransta

I Ransta finns ett 2,5 km elljusspår som vintertid prepareras för skidåkning. Hyggligt kuperat. Motionären kan själv tända belysning (finns vid påfarten till spåret) och det står att den då är tänd under en timme. Här finns två grillplatser samt en rastplats under tak. Här också två finns MTB-spår, ett lätt och ett svårt. Här fanns skylt om att skogsmaskiner kört sönder MTB-leden på flera ställen och karta fanns var det var.

Motionsspåret i Salbohed

Det finns ett 1,5 km elljusspår som vintertid spåras för skidåkning. En knapp till belysning finns vid en gammal skidstuga på toppen av skidbacken, de som har en lift och två nedfarter. Så området bjuder på bra möjlighet till backträning finns. Om skidsystemet används nu för tiden vet jag inte. Två av vägarna in till spåret hade bommar, så den som ska försöka springa där kvällstid lär ha problem att se så väl leden som knappen. Än värre är att elsladdarna hängde oroväckande lågt på flera ställen och på ett ställe hade flera elstolpar ruttnat och låg ned. Det här måste åtgärdas. Konstigt att ansvarig förvaltningen inte har kontrollerat detta innan uppdatering på hemsidan.

Motionsspåret i Västerfärnebo

Det här spåret är gjort för skidåkning för det är väldigt brett och har gräsunderlag. Gräset var hyggligt nyklippt när jag var där. Spåret är 1,2 km och har elbelysning. Det finns tre påfarter till spåret. Knapp till belysning ska finnas vid samtliga påfarter enligt hemsidan men som besökare har man ingen aning om var, för skyltar saknas.

Motionsspåret Sätrabrunn-skidstadion

Vid Sätra brunns kurort finns Sätra skidstadion. Här finns motionsspår och vintertid konstsnöspår på 2,6 km samt elbelyst asfalterad slinga på 1,5 km för rullskidor. Motionsspåret är elbelyst med startknapp. Sprang här en tidig morgon och träffade på en grävling.

Bonus

Gruvdammsrundan med start i stadsparken. Rundan är på 26 km och är populär för vandrare och traillöpare. Den går delvis ihop med Järndammsrundan.

Klicka för att komma åt kff-gruvdammskarta.pdf

Motionsspår Norberg

Norberg har egentligen inga specifika löparspår utan motionsspåren är primärt gjorda för skidåkning. Skidspår innebär oftast att underlaget är mossa och gräs och spåren kan vara en vändslinga med en backe i ändarna.

Tre motionsspår finns.

Vid Klackbergsgården finns Vinterstadion. Här finns 10 km konstsnöspår, gruvhål och många skyltar med historisk information om stollgång och gruvdrift. Det finns även en blå grotta. Det är ganska backigt spår och här kan man även kliva på Bruksleden.

Norbergs Ok har en väldigt fin anläggning. Här finns ett stort utegym och lekplats för barn. Spåret är brett och helt i grus. En standard utöver det vanliga. Kanske beror det på att det på varje elljusstolpe finns sponsorskylt från lokala företag och privatpersoner. Här erbjuds också dusch (och bastu tror jag) för en mindre peng.

Vid Nickebo skola i Karbenning finns ett skidspår. Grus, bark och mossa. En sjö ligger i närheten med trevlig grillplats och badplats. Här finns ett 2,7 km spår med möjlighet att förlänga till 3,2 km. Upprustning tycks pågå med ny belysning. Spåret syns via Hitta.se

Motionsspår Fagersta

I Fagersta finns det två motionsspår. Vid sjön Eskiln finns Eskilnspåret. Den syns tydligt när man kommer från Fagersta och ska till Ludvika. Här finns en wakeboardanläggning och en camping. spåret är 2,5 km, har ljust grus och upplevelsen är att man ser så mycket var än man är i spåret. Det skapar en hög trygghetskänsla. Kommunen har kombinerat rundan med ett Hälsospår samt lagt in träningsredskap och kallar den delen för Styrkespåret.

Det andra spåret beskriver hemsidan som ”Fageråsen ligger på Andra Sidan ca 1 km från Fagersta centrum”. Inte helt enkelt att tyda för en som inte är från kommunen. Något enklare hade varit att säga att det ligger vid cykelparken. Då kommer man rätt direkt. I vilket fall finns ett eljusspår på 2,5 km. Väl på plats finns här fler skidspår, den längsta slingan blir 7,5 km. Det är skidspår så underlaget är delvis sankmark med gräs och mossa. Den korta slingan är bred och har grus.