Träningsåret har blivit allt annat än jag planerat. Stukade foten i början av december och först i juli började foten bli återställd. Så årets första lopp kom ovanligt sent och utan särskilt många kilometer i benen.
När jag testade motionsspåren i Surahammars kommun så läste jag en skylt om Virsbo run och tänkte det måste jag testa en dag. Kände också att motionsspåret måste få en chans till revansch efter den dåliga upplevelsen och att det då ösregnade, kraftig vind och åskan låg i luften.
Väderprognosen för augusti månads virsbo run utlovade liknande väder. Jag hade givit bort en startplats till en god vän och som på köpet fick springa lätt Trail för första gången. Banan var ca 5,4 km per varv med omkring 100 höjdmeter och man fick springa max fyra varv.
Väl där var det avsevärt mycket finare väder. Sol och 30 grader. Ett 100-tal löpare ställde sig på startlinjen.
Första varvet joggade och gick vi för att känna på sträckan, hinna uppleva Hälleskogsbrännans natur och känna på hur vi klarade att springa i värmen. Att åka flera mil för ett fem kilometerslopp kändes lite tråkigt. Så vi bestämde oss för att köra ett varv till. Inför andra varvet så infann sig viss tävlingsinstinkt hos mig och jag körde på lite. Så varv nummer två gick aningen fortare. Ett tufft varv i värmen.
Min kompis är fantastisk som vågade sig på ett 10 kilometerslopp i lånade trailskor. Det blev distansrekord för året för oss båda. Tiden var oviktig. Det viktigaste var att göra något tillsammans och ha roligt.
Virsbo run är ett väldigt fint arrangemang med gemensam uppvärmning och grillad hamburgare efteråt. Banan har sina backar, och numera är ledningarna i sin ordning. Här finns omklädningsrum och utegym. Helt klart ett lopp jag kan tänka mig springa igen.
Anna Hård af Segerstad 