Löpning i Lake district

Efter att ha blivit en six star finisher förra året ville jag smälta det jag gjort och ta tid på mig för att fundera över vad som borde vara nästa steg. Det har vållat många frågor från läsare och vänner. Med detta blogginlägg kommer ett svar.

En dröm har länge varit att springa i Storbritannien och mer specifikt Lake district. När Team Nordic Trail till slut arrangerade resor dit så blev valet lätt.

Dag 1
Vi var 18 löpare som möttes upp på Manchester flygplats och tog minibuss till boendet i Gashmere. Det blev ett snabbt ombyte och samling för ett lugnt pass på ca 15 km och 800 höjdmeter. Vi tog topparna Helm Crag och Gibson Knott (420 möh) sedan sprang vi längs med bergskammen och klippformationer. Efter ett tag var det ingen som brydde sig om skorna blev blöta, det var våtmarker på höjden. Ytterligare toppar togsoch där ibland High Raise (762 möh). Vi fick smaka den engelska efterrättsklassikern Sticky toffee pudding motsvarar chockladsockerkaka med kolasås och grädde. En söt och mättande rätt.

Dag 2
Frukosten blev för hungriga löpare en full english breakfast. Benen känns oväntat pigga. Efter en kortare transfer sprang vi längs en bäck varefter det bar uppåt. Grupp 2 älgade upp och försvann över vidderna. Grupp 1 tog det lugnare och det blev en del gång uppför de gräsbevuxna bergen. Väl uppe på platån gavs otroligt vackra vyer över stora delar av Lake District men sikten försvann och vi sprang vidare. Men när vi kom fram till Helvellyn (950 möh) och såg ner över en bergsjö och Catstycam (890 möh) började det till vår glädje att klarna upp. Kamerorna åkte fram.

Vi tog oss ner via Swirral edge och sedan lunch med underbar vy. Jag blev först av båda grupperna att nå toppen Catstycam, innan vi alla tog oss ned till sjön och sedan upp till Striding Edge. Scrambling (nivå 1) när den är som roligast. Helt klart en av resans höjdpunkter. Det blev några mindre toppar på vägen ner tillbaka mot Grasmere och en dusch.

Kvällen avslutades med en filmvisning av Ar gefn y ddraig walesiska för Riding the Dragon. En skön film om Huw Jack Brassington som deltar i tävlingen Dragons back i Wales.

Dag 3
Vädret fick avgöra så Det blev ändring i schema. Dagen började med transfer till Keswick där vi sedan sprang förbi starten av Bob Graham round och upp bland bergen. Det tar ett tag för kroppen att komma igång men sedan flöt det på. Målet för förmiddagen var Skiddaw (931 möh), sedan följde en härlig nedförsluta till Skiddow house i dalen där vi intog vår medhavda lunch. Eftermiddagens mål blev för grupp 1 Blencathra (868 möh). För de modiga och pigga blev det ytterligaren en tur på en kam, ner i en dal med sjö och sedan uppför Sharp Edge, luftig scrambling med stup på sidorna. Då det återstod 10 km löpning för dagen och några dagar till på resan så var vi många som avstod. Vi tog istället det lugnt tillbaka mot Keswick. Resans roligaste nedförslöpning med branta kanter och mjuka kullar. Med fem kilometer kvar så sprang vi genom skog och flack mark. Jag känner mig stark och solen skiner. Byn vi kommer till visar sig vara otroligt hundvänligt, restauranger och fik meddelar tydligt att alla hundar är välkomna. Så roligt att se.

Dag 4
Dagen då vi ska springa upp för Englands högsta berg, Scifell Pike börjar jag med mycket sega ben. Men det var bara att kämpa på. På vägen till toppen tar vi några toppar till. Här är det klart stenigare och bitvis ganska tufft. Klippsten och stenskravel likt västra leden på Kebnekaise. Men med flera alternativa rutter så fanns även här många hundar.
Grupp 2 tog resans längsta tur med bland annat Great Gable. Grupp 1 tog sig via någon topp ner med fin utförslöpning och sedan bland får och bondgårdar till bilen. Det blev en tur i Ambleside innan minibuss tillbaka till vandrarhemmet.

Dag 5
En bonusdag i min planering. Det duggar lätt. Men att stanna kvar på rummet känns inte som ett alternativ. Benen är nu rejält sega. Vi tuggar höjdmeter. Vi ska upp på en kam och springa runt som i en hästsko och sedan tillbaka till bilen. Det finns inte något tryck i steget. Jag bestämmer mig för att ta mig till dagens andra topp, tror den heter Heron Pike ca 700 höjdmeter. En annan medresenär och jag bestämmer oss för att vända om. Det börjar regna och vi springer på. Vi känner oss lättade och nöjda med vårt beslut. När vi kommer till kanten där stigningen slutar så får vi en underbar vy över landskapet. Vi springer ner till Rydal och två sjöar som finns där. En vacker tur med flera kullar fyllda med blommande Blue bells. Så fantastiskt. Vi blir omsprunga av grupp 2 och hejar på dem.

undefined

Dag 6
Idag bestämde jag mig för att skona benen. Vid frukosten fick jag höra att några i gruppen tog till och med en tur under den stjärnklara natten. Med ett strejkande SAS blev hemresan försenad men vad gör der när man är i goda vänners lag?

En fantastisk resa är till ändra. Det har helt klart gett mersmak. Totalt blev det 6000 höjdmeter och över 10 mil på fem dagar för mig. Något jag aldrig gjort förut och bara drömt om att kunna klara. För mer bilder kolla in Instagram @annahard.

Vill du också hänga på till Lake district? Kolla med TNT inför år 2020.
Vill du läsa mer om andra som varit i området? Niklas skriver om the Lakes, fell running och Bob Graham round.
Angeliqa gjorde som många andra och vandrade.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s