Race report – Marathon du Medoc 2017

När jag tävlade i långdistans i friidrott på 90-talet så frågade många om jag sprungit maraton, Stockholm eller New York. Långdistans i friidrott är 5000m eller längre. Så började tankarna på ett maraton. Snabbt kom ett tredje lopp upp. Ett som lät helt galet, löparen springer mellan vingårdar och dricker vin i 42195 meter. Kom fram till att Medoc maraton är något jag borde prova en dag. I förra veckan var tiden inne att få leka hem ett maraton utklädd en gång i livet. Frågade kompisar om de skulle med men ingen hade möjlighet så bestämde att jag åker ensam.

Bokningen

Jag anmälde mig så snart man kunde. Årets tema var 33 varvare. Jag som älskar musik funderade mycket över utklädnaden. Skulle de bli Rihanna, Lady gaga, MC Hammer eller ABBA. Vad skulle passa bäst i värmen? Vad är enkelt att springa i? Där någonstans hör Springtime av sig. Något är galet med bokningen, pengar saknas. Fick fel flygbiljett. Sedan lägger det sig. Till i augusti då de undrar varför jag låg på två bokningar. Sedan skulle jag verkligen med. Därefter varför saknas det pengar. Frågorna fick till slut ett svar. En namne skulle åka med. Vi är två olika personer. Vi lovar. Tycker detta inte borde vara en märklig företeelse finns ju många med samma namn, vi bor dessutom i olika delar av landet men men.  Och så måste läkarintyg fixas på bara någon dag. Men det löste sig i tid.

Utklädningen

Till slut bestämmer jag mig för att det ska bli Madonna, Who’s that girl, en sång/film från barndomen. Svart linne, vit kjol, svarta handskar utan fingertoppar och prickiga strumpor. Letar pricka strumpor och hittar ett par stödstrumpor. Fixar rött nagellack och *trumvirvel* den heter Bordeaux. Kommer på att Nikki har en väska som ser ut som en apa. Jagar något tillräckligt stort men också smidigt litet. Hittar en stor nyckelring hos Glitter. Nyckeln runt halsen skippar jag då det kan ge skavsår. Hinner aldrig testspringa utklädnaden. Tar därför med antiskavsårssalva.

Träningen

Det har inte blivit så mycket träning detta år. Kanske fyra pass över 10 km. Som längst 28 km i franska Pyrenéerna. Satsade på core-träning i hemmet. Jag tänkte att jag kör på rutin. Sträckan avskräckte inte. Detta ska skulle bli mitt åttonde maraton.

Uppladdningen

Med en hektisk politikervecka med kommunstyrelse, SKL dagar i Stockholm och kommunfulläktige kvällen innan avresa så var stressnivån hög, maten inte helt enligt plan och sömnbrist. Blev en tidig uppstigning till flyget. Försökte sova så gott jag kunde. Byte i Amsterdam. Landade och efter en hetsig taxiresa kom jag till hotellet och direkt mitt in i pre-race-meeting. Så läsaren förstår snabbt att jag i alla fall visste en person som skulle finnas i rummet. Vi hamnade i närheten och nervös hälsning. Skulle strulet fortsätta. De ropar upp namn efter namn. Vi blev uppropade sist. Det var strul med nummerlapparna. Två personer med samma namn. Så min nummerlapp saknar efternamn. Äter middag och sedan är det bara att lägga fram kläderna inför loppet och sovdags.

Inser att min utklädnad kanske inte kommer att godkännas. Den kanske är för snygg (normal). Hittade aldrig sådan där kjol Nikki har i filmen utan har tagit en gammal tenniskjol.

Så var det där med vindrickande. Hade lovat läkaren som skrev ut intyget att inte dricka förrän 30km. Guiden från springtime sa att jag måste smaka på vinet vid 9 km. Första vinkontrollen var ca 800 meter efter starten. Den hoppade jag över.

Loppet

Väl på bussen kommer alla utklädda. Makalösa utklädnader. Vad påhittiga mina medresenärer var. ABBA, glitterblå peruker, peruker med blonthår och en sumobrottare. Känner inte igen folk. Tappar bort dem. Sedan är det stopp. Ingen vet varför. Starten går om 40 min och man måste hinna lämna överdragskläder och helst hinna ett toabesök. Kön rör sig inte. Det visar sig efter säker 25 min att det är en säkerhetskontroll för att komma in på området. Två killar ska kolla igenom omkring 8000 löpare. Lyckas med hjälp av guiden hitta klädinlämningen och snabbt till starten. Där står åskådare, cyklister och löpare om varannat, lite märkligt med tanke på säkerhetskontrollen. Lyckas ta mig fram en bit. Toabesöket hinns inte med. En trio spelar på en upphängning. Startskottet går. Det står stilla i två minuter. Sedan i maklig gångtakt framåt. Det är trångt. Ingen fara, detta lopp gör man inte för att persa. Så ingen bryr sig egentligen. Det är upplevelsen som gäller.

Skippar första och andra vinerbjudandet. Vid 9 km dyker så den i förhand uppvisade chateaut upp. Jag smakar vinet från 2007. Känns helt ok. Det visar sig sedan vara det dyraste vinet under turen. Sedan går det på. Tar det lugnt. Fotograferar. Stannar vid chateau som bjuder på röttvin i glas, i plastmugg, i vinglas. Hittar ett chateau som också har rose, rött vin och öl. En sann ölälskar hittar alltid en öl. Få bajamajor längs banan men det är tillåtet att gå in mellan vinrankorna och göra vad man behöver. Supportrar cyklar bredvid en och vissa småpratar med sina springande vänner.

Vinet känns faktiskt inte av. Blir mer som sportdryck. Dricker mycket mer vatten än vanligt. För att kompensera. Äter av bars, bananer och chokladen från matkontrollerna. I början var det varmt, sedan kom duggregn och vid en kontroll riktigt ösregn. Jag tar skydd under ett träd. Springer vidare. Folk är snälla och småpratar.

Sista fem km kommer riktiga matkontroller. Ostron och vitt vin (härligt), maj (nej tack mycket märkligt), glass (så gott) och nygrillat kött (mums).

Strax innan målrakan kom en spegel och möjlighet att korrigera sin utklädnad. Precis innan mål kontrolleras utklädnaden och att man sprungit hela loppet (kontrollmattor vid vissa depåer), de som är ok får springa över mållinjen och får en flaska vin samt medalj. De som inte är utklädda eller missat en kontrollmätning underkänns och leds av banan.

Efter målgång kommer ytterligare en regnskur. Skyndar in i efterfesttältet. Där bjuds på leverpastejsmackor, chips och vindruvor. Underbart. Fri påfyllnad av vin och öl. DJ spelar och löpare dansar. Ett otroligt roligt lopp. Kan tänka mig göra den igen men med vänner. Springtime var som vanligt bra arrangörer och hade trevliga guider på plats.

Dagen efter – återhämtning

Så klart sker detta genom 10 km vinpromenad med efterföljande trerätterslunch. Folkfest igen. Hänger på ett gäng svenskar och det gör promenaden extra trevlig.

Annons